osocial..vilket ord. ett ord jag fått höra många gånger. speciellt i våras, när jag va deprimerad (den meningen kändes konstig att skriva, men anyways..), då fick jag höra 'osocial' flera gånger per dag. och jag blev lika irriterad och förbryllad varje gång.

liksom, ni som säger osocial till någon, tror ni helt ärligt att hon/han blir socialare för det? när man fått höra det av ungefär tre pers varje dag..? Eeeh, nej. Så är det bara. plus att vissa av mina härliga klasskamrater har man bara inte lust att föra ett samtal med.

shit va jag sätt fram emot att få sagt dom här orden. även om jag inte har värst många läsare. men somsagt, anyways. på senaste tiden har jag vart riktigt negativ, men det kan bero på skolfoto (som jag gnäller för så himla mycket om), att min "bänkkamrat" är den värsta personen i hela klassen - uuggghhh, får liksom starka rysningar i hela kroppen när jag tänker på han. han är en såndär person som har buttcrack hela tiden, ett läskigt fake-smile på läpparna och ett skratt som obeskrivbart..liksom ett såntdär påtvingat, läskigt, fakeskratt. och tillsist tjatar han om sina katter och sin storebror hela tiden. han är absolut ingen person man vill umgås med. och.. 2bad Oscar, men ingen i klassen gillar dig. om inte alla bara ljuger riktigt bra vill säga. och tröjan jag köpte till skolfotot valde jag mellan XS och S, men xs var lite tight i armarna, men S var bra i armarna med stor för övrigt. ush, alla dessa världsproblem! jag valde S, så det kommer se ut som jag bär ett randigt tält på skolfotot. hett! ok, där överdrev jag lite.. men mina ben kommer se lite korta ut, as they already do, så jag överlever nog.